040120 : Konstkontrovers och fallossymbolik Israels ambassadör i Sverige, Zvi Mazel, gav sig häromdagen på konsverket "Snövit och sanningens vansinne" på Historiska Muséet. Det har knappast undgått någon eftersom det "blossat upp till en stor politisk konflikt". Zvi Masel såg konstverket som någon form av hyllning till de som vill mörda judar och som något som legitimerar antisemitismen. Dror Feiler, konstnären bakom verket, är jude. Född i Israel. Med föräldrar som flydde från antisemitismen i Europa i samband med andra världskriget. Eller till och med innan om man ska våga tro på vad kvällstidningarna skriver. Redan här har jag svårt att förstå varför Zvi Masel gjorde vad han gjorde. Hans resonemang spricker liksom. Dror är jude och sannolikheten i att hans budskap med konstverket är "Bomba mig gärna" bedömer jag som mycket låg. Zvi Masel slog sönder en landsmans konstverk och det är något man ska be om ursäkt för. Minst en gång. Trodde jag. Som en ambassadör för sitt land får han naturligtvis stöd hemifrån och självaste Sharon legitimerar hans agerande. Nu kommer det ytterst ironiska… Zvi Masel gav sig på konstverket på grund av att det "legitimerar antisemitismen". Därav kan man ganska enkelt räkna ut att det för Zvi Masel är ytterst viktigt att bekämpa alla former av antisemitiska krafter i världen. Tanken att bekämpa nazism och dylikt är naturligtvis sund. Därför är det minst sagt underligt när Israel i och med Zvi Mazels utbrott hotar med att bojkotta folkmordskonferensen som börjar nästa vecka. Min spontana tanke är…öh??? Var det inte så viktigt längre? Om antisemitism är en så otroligt viktig fråga för Zvi Mazel, hur kommer det sig då att man överväger att bojkotta en konferens som handlar om just de katastrofala följderna av bland annat antisemitism? Jag trodde att politik på hög nivå handlade om genomtänkta, strategiskt viktiga beslut. Något som kan vara bra att tänka på för Zvi Masel i fortsättningen är "Reflect, than decide". Zvi Masel och Israel vill kämpa mot antisemitism. Detta inkluderar troligen också att man kämpar för människors rättigheter. För demokrati. I en demokrati accepterar man, och vårdar, yttrandefrihet. Konstnärer omfattas så vitt jag vet av yttrandefrihet. Yttrandefrihet innebär att man får uttrycka sin mening och det är vad Dror Feiler gjort. Det tyckte Zvi Masel var fel och vandaliserade därför Drors konstverk. Han vandaliserade därmed Drors yttrandefrihet. Vad Drors egen tanke är med sitt konstverk vet bara han. Dock säger han att ett sätt att tolka konstverket är "Om någon tror att han eller hon till hundra procent omfattar sanningen slutar det förr eller senare i blod och hat". Det är jag beredd att tro på. Zvi Masel visade genom vad han gjorde att han ansåg sig veta sanningen till hundra procent och istället för att ifrågasätta sina känslor slutade det som det gjorde. Med våld. Var det inte självklart att konstverket uppmanade till självmordsbombning? Nja…om man tycker att Skriet av Edward Munch uppmanar dig till att bli galen eller om man tycker att pelaren i fontänen vid Sergels Torg är en fallossymbol för vidrigt könsförtryck eller om man tycker att Emil i Lönneberga uppmanar svenska barn till en väpnad revolution med skarpladdad bysse eller om man tycker att "Svampen" vid Stureplan uppmanar till användning av kärnvapen eller om man tycker att Nattvakten av Rembrandt uppmanar till att isolera sig och skaffa inbrottslarm eller om man tycker att Mona-Lisa uppmanar till att man inte ska visa tänderna när man ler…då kan jag kanske förstå kopplingen. Själv hoppas jag att man kan ha en människosyn där man inte tror att vernissagebesökare direkt efter avslutat smuttande på vinet går ut på stan och känner att man vill "självmordsbomba". Om man ser på konst på ett sådant sätt skulle jag vara livrädd varje gång jag gick förbi en staty av exempelvis nån gammal krigarkonung. Jag menar…jag kanske skulle stå i vägen för någon som påverkats av det uppenbara budskapet att skövla allt som är i vägen? Jag skulle definitivt inte gå på ett otäckt vernissage med ny, modern konst. Brrr…då händer såna här saker. För att inte tala om andra konstformer…film till exempel. Tänk hur det skulle se ut på gatorna efter att folk har sett Sagan om konungens återkomst. Hela stan skulle vara full med trollkarlar som ska döda skalliga, fula orcher. Om man i ett sånt läge är tunnhårig eller rent av skallig kanske det känns som om hela Ringen-trilogin är en uppmaning att ge sig på alla som är skalliga och då är man ju väldigt utsatt…orcherna är ju skalliga?! Dessutom…Uruk-haierna har väl en tendens till att ha någon form av rastaflätor? Passa er alla jamaicaner!! Det har just varit premiär på Sagan om konungens återkomst!! Jag får ta och avsluta detta innan det når en ännu lägre nivå. Jag har trots allt viktigare saker för mig…det borde Azi Mavel eller vad han nu heter också ha. Fred mellan Israel-Palestina till exempel. I mitt fall blir det att fundera över ett intro på en ny låt…hm. /Tobias tillbaka till BREV © Tobias Nilsson 2003-2004