Mina damer och herrar, pojkar och flickor, tjejer och killar, unga och gamla, semesterfirare och sommarjobbare, datatekniker och asfaltläggare, löneslavar och arvingar, servitriser och busschaufförer, sjuka och friska….nu är det sommar.
Njut av den, ty den är kort.

Jag njuter så mycket jag bara kan.
Jag skriver låtar och läser böcker, jag ringer försäkringsbolag och pratar om stulna bilar.
Jag lånar hudkräm och smörjer in min flagnande näsa, jag dricker kaffe i solen och badar i havet.
Jag putsar solglasögonen och använder dem flitigt, jag väljer noga ut rätt CD att lyssna på i freestylen när jag promenerar.

Detta är livskvalitativa småsaker som gör att jag påminner mig själv om att det är sommar.
Utöver detta fyller jag ut fritiden med att...host host…jobba heltid.

Jag är född i Katrineholm, jag är uppväxt i Borlänge. Jag är även uppväxt i Ludvika men framför allt är jag kanske uppväxt i Smedjebacken.
Jag är till viss del uppväxt i Skåne och vissa objektiva betraktare vill även lägga till Karlstad och Uppsala som uppväxtstäder.
Just nu växer jag upp i Bromma.

Med detta i bagaget är det svårt att veta var rötterna är förankrade. Jag vet det inte riktigt själv.
Mest känner jag mig som en dalmas.

Jag blir så fytti helvetes glad av att komma ut till Hagge Bruk mellan Smedjebacken och Ludvika.
På grusvägarna där finns det nog fortfarande kvar DNA efter mina skrubbsår efter att jag ramlade på min vita och röda BMX Panther.
En gång lossnade framhjulet i en nerförsbacke och jag gjorde en graciös saltomortal med kvadruppel skruv.
Jag landade tyvärr inte på fötterna…
Så…om polisen någon gång vill rubricera mig som misstänkt för ringa skadegörelse på landsvägsunderlag så vet de var de ska leta efter DNA-bevisning.

Det finns en sysselsättning som jag alltid kommer förknippa med min uppväxt trots mina spridda rötter.
Fiske.
När jag var liten satt jag ensam vid en bäck och fiskade nästan jämt.
Metspö, lina och mask. Inget flöte.
Mina föräldrar hade en fantastisk kompost som kryllade av slemmiga maskar. Jag hade hört talas om de
äldre grabbarna (de som åkte på trimmade mopeder) och att en av dem hade ätit en mask en gång.
Jag ville inte vara sämre, jag tänkte också göra det.
Tyvärr klarade jag inte av det, det blev inte ens ett försök.
Jag fick kväljningar av blotta tanken när jag satt ensam vid bäcken och höll den sprattlande masken i handen. Dessutom tyckte jag lite synd om den.
Att jag sedan utan pardon förde in en krok genom hela kroppen på masken, följt av en spottloska som dränkte den totalt, är en annan historia (Frans Haraldsen kallar troligen detta för dubbelmoral…).

Nu var det längesen jag fiskade men imorgon är det dags igen.
Med ett tält i bagaget ger jag mig ut i dalaskogarna för en kombinerad fisketur och nostalgitripp.
Jag brukar vara dålig på att planera men den här gången har jag nog tänkt på allt.

Om vädret är ostadigt så handlar jag plastfilm på Hoganders i Smedjebacken att lägga på tältet.
Om fisken uteblir så har jag med njutbar korv med bröd från Matmagasinet.
Om det blir totalpissigt väder så har jag med en riktigt bra bok.
Om det kommer en björn och anfaller så har jag tillverkat en greppvänlig smackbonk att försvara mig med.
Om det är något jag saknar i fiskeutrustningen imorgon så vet jag att Åkes Sport har öppet mellan 10-18 på fredagar.
Om det är något som saknas på lördag så vet jag att Björnens Sportshop är öppen hela helgen.

Jag är redo för den talande tystnaden som skogarna i södra Dalarna bjuder.
Jag är redo att göra upp en värmande eld och om veden är sur är jag redo med tändvätska och tidningspapper.
Jag är redo för lintrassel och jag är redo att ljuga om mina fångster. Storleken spelar roll, så är det bara.
Om det inte kommer någon rapport om fångsterna via ett brev här….fråga inte hur det gick J

Ahh…nu är det sommar och jävlar vad jag är redo.

Puss och kram
Tobias