KANSKE KANSKE KANSKE (text & musik: Tobias Nilsson) Nu är hon ensam igen Men samvetet är vitt Hon tar sina väskor Hon tar det som är sitt Fåglarna dom gråter Fast himlen är blå Dom flyger bort från hösten När träden blir för grå Dom flyger mot värme och Kanske Kanske Kanske Kommer dom tillbaks Löven bugar sorgset Och faller ner och dör Kaféerna är fyllda Men jag står utanför Jag ser henne ibland Men hon ser åt annat håll Pjäsen den är slut Jag har spelat ut min roll Jag ser hennes rygg och tänker Kanske Kanske Kanske Kommer hon tillbaks Jag kommer hem till slut Jag är frusen dricker te Det mesta är sig likt Men det finns ingen här breve Sömnen knackar på Jag somnar sakta in Drömmarna tar vid Och där i drömmen är du min Jag vaknar nästa dag och tänker Kanske Kanske Kanske Kommer du tillbaks tillbaka © Tobias Nilsson 2003-2004